Ljus framtid för friska lätta viner

Trots sina 120-åriga anor har Winzerverein Deidesheim blicken riktad mer framåt än bakåt i tiden. ”Visst står vinindustrin inför stora utmaningar. Men vi ser ljust på framtiden. Vår satsning på lätta, friska, druviga och relativt alkoholsvaga viner ligger helt rätt i tiden”, säger Gerald Niederberger, chef för kooperativet.

Winzerverein Deidesheim är Pfalz äldsta vinkooperativ och grundades 1898 efter att många vinbönder hamnat i svårigheter på grund av missväxt. I dag har kooperativet omkring 350 medlemmar, varav 92 aktiva odlare, som i många fall ärvt marken från tidigare generationer.
För fem år sedan övertog Gerald Niederberger ledarskapet för kooperativet och har sedan dess varit med om att genomföra flera stora investeringar, som till exempel i några nya pressar och tankar. Det som står näst på tur är en uppgradering av buteljeringsanläggningen, bland annat med en ny etiketteringsmaskin och en robot som automatiskt lyfter flaskorna i kartonger.

 

MEN I SIN ROLL SOM LEDARE HAR Gerald Niederberger också att fundera över mer långsiktiga frågeställningar. En av de stora ödesfrågorna handlar om hur kooperativet ska förmå den yngre generationen att ta över när de äldre går i pension.
– Många av våra medlemmar har kommit upp i åren och orkar inte längre bruka marken. Om ingen vill ta över blir konsekvensen att de arrenderar ut sina vingårdar eller helt enkelt säljer dem, vilket kan innebära ett bortfall för kooperativet, förklarar Gerald Niederberger.

I något fall har kooperativet investerat i vinodlingar som blivit till salu. 2011 köptes till exempel åtta hektar av vinodlingen Deidesheimer Grainhübel. Men i takt med att priserna på odlingsbar mark i trakten rakat rejält i höjden har det blivit allt svårare med sådana internaffärer.
För fem år sedan gick det att komma över en hektar för omkring 250 000 euro, men sedan dess har priserna stigit till i genomsnitt 400 000 euro per hektar.
– Den låga räntan har gjort att både vinföretag och privata investerare fått upp ögonen för tillgångar som jordbruksmark. I fjol såldes till exempel en del av den gamla vingården Forster Ungeheuer till ett pris av motsvarande 650 000 euro per hektar. Personligen tycker jag det är helt vansinnigt. Om man räknar hur många flaskor vin den markbiten genererar är en sådan investering omöjlig att räkna hem, understryker Gerald Niederberger.
Fortfarande förfogar kooperativet över omkring 160 hektar som i många fall är topplägen som till exempel Deidesheimer Paradiesgarten och Forster Mariengarten.
Varje odling har sin egen specifika terroir och ambitionen är att i ännu högre utsträckning låta den avspeglas i det färdiga vinet, menar Gerald Niederberger:

– Våra odlingar är välkända begrepp bland vinälskarna. Det är något som vi ska bygga vidare på i vår strävan att skapa toppviner. Bland annat har vi planer på att installera små vinpressar för att kunna framställa exklusiva viner med olika stil i mindre kvantiteter med ursprung på de olika vingårdarna, berättar han.
Trots att traditionerna väger tungt pågår också arbetet med att utveckla helt nya typer av produkter. Ett exempel är rosévinet Rosalie med 2013 som första årgång, som framställs av sex olika druvsorter. Fem av dem pressas och fermenteras tillsammans under noggrann temperaturkontroll och mot slutet av processen tillsätts en noga avvägd del Cabernet Sauvignon för att ge slutlig struktur och balans.
– Rosalie har blivit en stor framgång och det är inte omöjligt att det blir fler produkter i samma stil. Om allt går som planerat kommer vi redan till våren att lansera ett vitt vin som består av en väl avvägd blend av olika druvsorter för att skapa ett lätt, friskt och fräscht vin – perfekt för våren och sommaren, säger Gerald Niederberger.

 

I ARBETET MED PRODUKTUTVECKLING HAR vissa experiment också gjorts med att framställa så kallade spontanjästa viner. Huvuddelen av alla vinproducenter använder annars odlad, förädlad jäst för att få en säkrare fermentering och bättre vin, medan ett fåtal utnyttjar den naturjäst som kommer med druvorna från vingården.
– Vi har några speciella Rieslingviner där vi testat att använda spontanjäsning under en viss del av tillverkningsprocessen för att undersöka om det kan ge upphov till andra smaknyanser. Efter ungefär halva tiden, cirka tio dagar, har vi dock valt att tillsätta odlad jäst för att försäkra oss om att fermenteringen avslutas på ett bra sätt. Spontanjäsning är inget självändamål – det viktigaste är att slutresultatet blir så bra som möjligt, förklarar Gerald Niederberger.
Miljö och hållbarhet är också frågor som kommit allt högre upp på kooperativets dagordning. Om det beror på klimatförändringarna eller andra faktorer är det ingen som vet – men faktum är att druvorna mognar allt tidigare för varje år. I år inleddes skördearbetet den 28 augusti, vilket är mellan 10 och 14 dagar tidigare än för fem, sex år sedan.
För att värna om miljön har kooperativets medlemmar antagit en gemensam miljöpolicy, som bland annat reglerar användningen av bekämpningsmedel. Där ingår att preparaten ska vara skonsamma mot både djur och natur, inte minst bin som är viktiga pollinatörer i vinodlingarna. Tyskland har, liksom Sverige, drabbats av en omfattande bidöd på senare år.
– Några av våra medlemmar har också ställt om till ekologisk odling. Samtidigt är det inte säkert att ekologisk odling alltid är mer miljövänlig. Den kräver till exempel ökar användning av sulfit och koppar. Huvudsaken är att vi arbetar på ett medvetet sätt för att skona miljön, sammanfattar Gerald Niederberger.

 

Läs mer om leverantören och produkterna här!