Smörig världserövrare
Chardonnay är det senaste årtiondets trenddruva. Vinerna gör succé jorden runt, den är lätt att odla och vinmakarna älskar att arbeta med den. Chardonnay är dessutom den enda tillåtna gröna druvan i Champagne. Bourgogne i sydöstra Frankrike är det europeiska urhemmet för Chardonnay och de flesta vita bourgogner görs nästan enbart av den fruktiga och energirika druvan. Den är kraftig av naturen och i flera områden, bland annat i Champagne, planteras rankorna extra tätt för att bladbildningen ska reduceras. Lövverket på en fritt växande ranka breder annars snabbt ut sig på bekostnad av druvornas storlek och kvalitet.
Ursprunget är inte klarlagt, men såväl syrier som libaneser anser att det var där som druvan först odlades och att korsfarare kan ha tagit med sig sticklingar till Europa. Det odlas en hel del Chardonnay även i Libanon, där druvan går under namnet Meroué och vinerna påminner mycket om Bourgogne.
Vinbönderna uppskattar Chardonnay eftersom den är lättodlad, ger stor avkastning och producerar relativt mycket socker, vilket ger viner med högre alkoholhalt än andra druvor.
En av de få nackdelarna är att den knoppas tidigt och därmed blir känslig för frost. Odlarna i Bourgognes granndistrikt Chablis, där Chardonnay också är en av de viktigaste druvorna, har haft många sömnlösa nätter på senvåren och försommaren när termometern börjat närma sig nollan. Men den till synes udda metoden att med hjälp av sprinklersystem bespruta rankorna med vatten som skapar ett skyddande ishölje på knopparna, fungerar mycket bra. Den gamla metoden med stora kaminer i de frostkänsligaste partierna av odlingarna praktiseras också.
Om odlarna är förtjusta i Chardonnay är förmodligen vinmakarna än mer förtjusta. Det brukar sägas att det är svårt, om än inte omöjligt, att göra dåligt vin av druvan. Vinmakare kan ofta ”forma” Chardonnay i olika smak- och kvalitetsriktningar och druvan påverkas tydligt av jordmån och klimat i det område den växer.
Chardonnay är den gröna druva som passar bäst att lagra på ekfat. Fatlagringen tillför vinet finstämda aromer av gräddkola, rök, vanilj, våffla och rostat bröd.
Den är den enda gröna druvsorten som får odlas i Champagnedistriktet enligt franska vinlagen. Chardonnay står oftast för en tredjedel av druvsammansättningen tillsammans med de blå Pinot Noir och Pinot Meunier. Blancs de Blancs (vit champagne som framställs av gröna druvor) tillverkas uteslutande av Chardonnay.
Druvan är mycket populär i Italien och Spanien och odlas även i vissa områden i Tyskland, där den blev tillåten att plantera efter en justering av vinlagen 1991. I Norditalien framställs många mousserande viner av Chardonnay.
I övrigt finns Chardonnay i de flesta vinländerna och är särdeles populär bland annat i Kalifornien, där den är en av de viktigaste druvorna tillsammans med Sauvignon Blanc samt på Nya Zeeland där den också odlas i stor omfattning. Utmärkt till fet fisk och ljust kött.
Chardonnay klarar lagring i många år, vilket är ovanligt för de flesta andra torra vita viner. En typisk Chardonnay har ofta en alkoholhalt på minst 13 volymprocent och de ekfatslagrade vinerna är lätta att känna igen på sin typiskt smöriga smak, som gör vinet utmärkt att servera till fet fisk, fågel och ljust kött. Skaldjur och Chardonnay är också en bra kombination.
Nyfiken på Chardonnay? Följ länken för att läsa om våra produkter.